Krönika: En dansk (rasse)skalle
Den danske tobaksprofil som Cigarrummet kärvänligt kallar den ”frispråkige världsmedborgaren”, Jan Vistisen, är en man med många strängar på sin lyra. Han är skinksommelier (det låter snuskigare än vad det är), hybridspritentusiast och Trump-hatare. Men kanske framför allt annat är han den drivande kraften bakom märket Royal Danish Cigars. Och en tämligen oblyg rasist.
Publicerad: 2025-12-16, kl. 08.18 Journalist: Filip Lindström. Filip skriver för Folket i Bild/Kulturfront och sitter med i redaktionskomittén, han har tidigare även skrivit för kultursidorna på Bättre Stadsdel.
Detta är en krönika, skribenten är ansvarig för analys och ställningstaganden i texten.
Diskläjmer: Cigarrvärlden drivs av Cigarrklubben CK Sverige AB, som även driver Cigarrklubben och sitter på dubbla stolar. Milt uttryckt. Vi redogör för det i lite mer detalj under avsnittet "Jäv, trippla stolar och intressekonflikter".
När Cigarrklubbens högsta höns, Hatem Sabbagh, tidigt under 2024 skickade ut ett brev till utländska cigarrköpmän med en vädjan om att dessa skulle åtfölja Sveriges tobakslagstiftning, då brändes Vistisens stubin snabbt kortare än askan på hans cigarr.
"I was mentioned in that specific letter. Who ever is behind. I openly like to tell him/them to go fu€k him/themselves. Best regards from Royal Danish Cigars, Denmark" skrev han på Facebook, just då uppenbarligen omedveten om brevets faktiska avsändare. Då han informerades om Sabbaghs namn av en annan användare i tråden trissades tonläget upp ytterligare:
"These kind of names are normally associated with 3rd world immigrants from countries where they like to fu€k goats and marry cousins. Maybe that is the explanation everyone is looking for here? Just another immigrant Sweden has been too nice to and who in return try to damage the good life of these trusting loving Swedes."
På sin egen Facebook-sida har Vistisen lagt upp en bild med texten ”I don’t live in Denmark but Denmark will always live in me”. I en kommentar på annans inlägg, om världens lyckligaste städer, har han skrivit att ”I lived in 27 countries as you know. In most of them you cant not even trust the dogs, that’s how bad the real life situation is out there!” [sic]. Bland en kavalkad av Vistisens Trump-kritik, riktad kanske främst mot Donalds suktande efter Grönland, finns en AI-genererad bild där en man i arabisk mundering hypnotiserar presidenten med en flygplansformad pendel i guld och ädelstenar.
Bild 1: Skärmdump från Vistisens Facebook, tagen 3 december 2025.
Trots ovan uppvisade åsikter om eventuellt getknulleri är den danske kosmopoliten inte främmande för samarbeten med människor med ”these kind of names” [sic]. Royal Danish Cigars har givit ut speciella Dubai-lådor, med glittrande hologram-text, och tillverkat särskilt exklusiva rullningar åt oljerika Kuwait.
Jan Vistisen har på LinkedIn listat Förenade Arabemiratens premiärminister HH Sheikh Mohammed Bin Rashid Al Maktoums visdom som ett av sina intressen. Likaså är han tydligen intresserad av vad Dr. Thani Al Zeyoudi, minister för utländsk handel i samma emirat, har att säga. Man kan sannerligen fråga sig vad Vistisens cigarrköpare och idoler i arabiska länder anser om hans spaning om tidelag och kusingifte.
Som framgår av Royal Danish Cigars hemsida har Danmark en lång tobakshistoria. Det påpekas att den nästan 250 år långa ockupationen av ”danska Västindien” – det som idag är amerikanska Jungfruöarna, efter att USA år 1916 köpte området av Danmark för 25 miljoner dollar i guld – utgjorde fundamentet för landets involvering i global tobakshandel. Däremot lämnas det därhän att danska Västindien som kolonialt projekt drevs av slavarbete. Royal Danish Cigars uttrycker ingen kritisk tanke kring det förgångna, och hyllar snarare den danska koloniala historien än ifrågasätter dess verkningar.
Modern historisk forskning ser inte sällan som sitt uppdrag att undersöka den europeiska kolonialismens roll i utformandet av det som idag kallas den postkoloniala världen. Danske historikern Kristoffer Edelgaard Christensen har i sin mycket läsvärda avhandling från 2023 tittat närmre på det danska Västindien, och på förtrycket av slavar där under perioden 1770–1900.
Edelgaard Christensen uppdagar extensiv rasism, våld och undertryckande i källorna som förtäljer Danmarks koloniala maktutövning. Hans landsman, historiedocent Mads Jensen, gör en liknande undersökning i "CoDaCO: Constructing the Danish Colonial State in Global Contexts", men vidgar perspektivet något i och med inblick i dansk närvaro även i Indien, Västafrika och på Grönland under åren 1784–1807.
Inom det koloniala projektet, vilket utgjorde starten för den danska cigarr-resan, används rasismen som verktyg för rättfärdigandet och upprätthållandet av maktbalanser med ofta ödesdigra konsekvenser, såväl för människors fortsatta förhållande till världen och för ekonomiska omständigheter.
Ur filosofen Sara Ahmeds perspektiv innebär rasism olika verkligheter för olika individer, en åtskillnad osynlig för den som utsätter andra för rasism men avgörande för den som blir utsatt. Ahmed menar att den utsattes handlingsmöjligheter begränsas kraftigt, så pass att världens tillgänglighet förminskas. Den som utsätter har tillgång till fler rum, fler möjligheter, och ser inte hur utsättandet kapar den andres chanser till rörlighet och frihet i varandet. Med andra ord upprättar rasism i handling eller uttalande omedvetet gränser, såväl verkliga som bildliga.
Jan Vistisens påpekande om svenskens alldeles för väna behandling av invandrare motsägs av en FN-rapport som i dagarna riktade klander mot den växande främlingsfientligheten i landet. ”Rasismen har normaliserats i Sverige och den genomgriper hela samhället. Det här måste politiken ta ett mycket större ansvar för”, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter, angående kritiken från FN.
I Nyhetsmorgon häromveckan ombads den svenske statsvetaren och journalisten Barakat Ghebrehawariat att kommentera en tittarfråga: Vad kan man säga till en vit 11-åring som undrar om ”svenne” är lika rasistiskt som ”svartskalle”? Ghebrehawariat ser situationen som ”ett utmärkt tillfälle att introducera konceptet makt, och prata om att rasism i grunden är en maktrelation.”
Svenska författaren Seher Yilmaz talar om vår tids rasism som mer bunden till kultur än till biologi. ”De är i grund och botten helt olika oss här i Sverige” säger hon, även det i Nyhetsmorgon, när hon imiterar hur en rasistisk person kan uttrycka sig om en människa från en annan kultur som anländer hit. Här ekar Vistisens empati för det snälla svenska folket, det stackars svenska folket som varit på tok för schyssta mot tidelagsidkarna han pekar ut.
Hur kommer det sig att Vistisen häver ur sig rasism mot vissa ur den så väldigt stora och varierade arabiska kulturen, medan han fraterniserar med, och respekterar, andra? Det kan förstås bara han själv berätta, men undertecknad har drabbats av en tes i ämnet: Vistisen accepterar araben med makt. Araben i en slavbyggd stad. Utan makt och slavar – de två ting som grundlagt den danska cigarrhistorien – ser Vistisen araben som en getknullare.
Vistisen har möjligheten att röra sig så pass fritt – att vara den frispråkige världsmedborgaren – tack vare ett danskt kolonialt förflutet som han romantiserar utan eftertanke. Hans rasistiska beteende, och hans fullständiga omedvetenhet kring dess resultat, är A och O i den frihet han på historisk grund tar för givet.
Redigeringar/uppdateringar i ordning, efter datum/tid: tillagd fotnot:
Filip Lindström.
Arbetar du på en publikation med utgivningsbevis som erbjuder källskydd är vi öppna för möjligheten att dela visst arbetsmaterial (research), rådata samt fullständiga namn. Kontakta vår redaktion för mer information.